Den 4 september publicerades en insändare i Nerikes Allehanda av tidigare kyrkoherdar 1990-2021
https://www.na.se/2025-09-04/bedrovelse-infor-kyrkovalet-i-nora-bergslagsforsamling/
Vi bemöter dem och vill här nedan ge en utförligare bild av vad vi gjort senaste mandatperioden.
Före detta kyrkoherdar menar att det saknas god ton i kyrkorådet.
Vi känner inte igen den bilden. På två år har vi haft några få meningsskiljaktigheter. Oppositionen har inte lagt fram ett enda förslag till förändring. Det är snarare ett bevis på att det demokratiska arbetet fungerar.
Vi i EPOK har däremot tagit viktiga steg för att stärka transparensen och framtidstron:
Stärkt demokrati och bättre arbetsmiljö i vår församling
Under den senaste mandatperioden har flera viktiga förändringar genomförts för att stärka demokratin, öka insynen och skapa en mer hållbar ekonomi i församlingen. Samtidigt har arbetsmiljön förbättrats avsevärt, efter flera år av utmaningar.
Presidium och valberedning
Beslut om att utveckla kyrkofullmäktiges presidium innebär att gå från gårdagens modell med en ordförande och en vice ordförande, till en struktur med en ordförande och två vice ordförande, där en är från oppositionen. Detta ger en mer stabil och inkluderande ledning.
Dessutom består valberedningen av kyrkofullmäktiges presidium med tillägget att nomineringsgrupper som inte är representerade i presidiet får utse en ledamot. Syftet är att göra valberedningen så partipolitiskt obunden som möjligt. På detta sätt får varje nomineringsgrupp inflytande samtidigt som balansen och neutraliteten värnas.
Förstärkt organisation
– Personal- och löneutskottet (PLU) har fått en ny modell inspirerad av EPOK, med tre förtroendevalda, kyrkoherden och kyrkorådets ordförande, en modell som en av de före detta kyrkoherdarna röstade emot. Detta innebär större transparens än tidigare, då varken protokoll eller redovisningar fanns.
– Utvecklingsgrupper tillsattes där bland annat har riktlinjer för kränkande särbehandling och uthyrning av lokaler tagits fram.
– En särskild ekonomi- och budgetgrupp har sett över kapitalförvaltningen och skapat avkastning på pengar som tidigare stod utan ränta.
Man har även skärpt kraven på ekonomisk balans samtidigt som satsningar på verksamhet prioriterats.
Ekonomi och fastigheter
– Församlingen har lämnat Kyrkboden, som årligen gick med cirka 600 000 kronor i förlust.
– En ny fastighetsgrupp har tillsammans med personalen pressat priser, justerat hyror som stått still sedan 2014 och upprättat saknade kontrakt. Bland de genomförda åtgärderna märks renoveringar av värmesystem, prästgården och kyrkan.
– Dessutom har kostsamma projekt som laddstolpar bromsats, och avtal som kopiatorer omförhandlats från cirka 40 000 kr i månaden till under 10 000 kr.
Kultur och arbetsmiljö
– Kulturlivet har stärkts. Kyrkokören, som tidigare sparkats ut, är tillbaka och lunchorgeln har återinförts.
– En ny kyrkoherde har tillträtt och flyttat hit med sin familj, vilket bidragit till stabilitet och framtidstro.
– Arbetsmiljön, som länge präglades av dåligt ledarskap, är nu god. Detta är resultatet av både nya rutiner och ett aktivt arbete för en trygg och hållbar organisation.
Och en tydlig replik – till försvar för personalen:
Vi, politiskt förtroendevalda, ska fatta beslut och dra upp riktlinjer inför framtiden. Vi är ansvariga för att ge en tydlig inriktning och ledning – men det är personalen på golvet som varje dag bär verksamheten. Svag och oengagerad ledning ger en svag och osäker organisation. Personalen i vår kyrka gör ett fantastiskt jobb och med stor flexibilitet. När vi nu ser förbättringar i ekonomi, arbetsmiljö och verksamhet är det med hjälp av dem som vi kan gå vidare och utvecklats.
Därför vill vi med eftertryck säga: vår personal förtjänar stor uppskattning!